Dags att väcka min blogg till liv igen😊

Att skriva är en av de saker jag tycker om, det är "nästan" lika förlösande som att springa. Jag har under hela mitt liv skrivit dagböcker, brev, diktböcker mm mm och många gånger har jag skrivit ner mina tankar och frustrationer i ett brev eller på senare tid email till någon som gjort mig arg eller ledsen. De flesta gånger har de aldrig blivit skickade till mottagaren och jag har många gånger skrivit om det om och om igen olika dagar och i olika sinnesstämningar. Det känns bra! Det gör att frustrationen lämnar kroppen och ungefär detsamma händer när jag springer. Jag rensar och sorterar mina tankar och känslor. 

Nu har jag haft skrivtorka ett tag, lusten kom av sig när jag skadade axeln förra våren och jag har flera utkast här i bloggen som inte fått ett slut och publicerats...Nu känner jag dock lust igen och jag hoppas ni som tidigare uppskattat mina storys ska kunna dra nytta av dem igen på det sätt ni själva väljer. Jag skriver framför allt för min skull, för att jag tycker om det och för att det blir som nutidens dagbok. Samtidigt blir jag så himla glad när någon kommer och säger att de tycker om att läsa det jag skriver och att denne kan inspireras, känna igen sig eller tryggas av det för jag älskar ju när jag på ett eller annat sätt kan hjälpa någon att må lite bättre eller få ge goa tips som kan ge glädje även för andra❤️