Fyll i din mailadress för mail vid nya inlägg :)

31 januari 2016

Vilken energiboost på söndagsmorgonen!!!!

06.20 söndag morgon, kaffebryggaren pluttrade igång samtidigt som väckarklockan ringde. Kanske inte en tid alla väljer att gå upp en söndag men jag älskar det! När man väl kommit upp, sippar på lite kaffe och känner att kroppen vaknar redo för en lång dag. Den här söndagen hoppade jag över frukost, tog bara på mig skidkläderna, hällde kaffe i min grymma termosmugg och tog med den sedan kvällen innan packade väskan med frukosten i. Jag blandar havregryn, chiafrön och kanel i en burk och sen är det bara att tillsätta vatten så är det riktigt gott som det är utan mera tillbehör. Det tog inte så lång stund att göra mig i ordning och strax efter 7 svängde jag in vid Skidome. 10 varv tänkte jag köra innan frukost. Det är 1 mil och 500 m. När jag kom ut i arenan hade bara en annan person precis börjat åka. Det var nyspårat och till och med lite för perfekta spår. Men det var bra glid och även fästet funkade så vallningen var optimal. Undan för undan fylldes det på med folk men spåren höll dig fortfarande kanon så efter 10 varv ville jag inte avbryta. Jag kör 2 varv till tänkte jag, då är det inte heller så mycket kvar om jag kör 20 varv totalt. Efter 2 varv till var jag ändå inte redo för paus, visst kände jag hungern komma smygande men jag hade fortfarande energin och tekniken satt som en smäck idag. Fick liksom till allting med ett gött flyt. Bra frånskjut, tyngdöverföring, bra tajming med stavisättning på rätt ställe och jag gled framåt med bra balans. 12 varv blev 13...14...15....tanken på 25 varv kom upp och då tänkte jag att 16 varv är bra innan paus för då är det mindre än 10 kvar till 25....16 varv blev 17....18....19....och där bestämde jag mig för att köra 30 varv. Min lite sjuka hjärna tänkte då att jag kan inte pausa vid 19 utan då får jag köra 21 varv så det är mindre än 10 kvar efter paus.... Och så fick det bli. Eftersom varje varv är 1050 m blev det 22 km innan frukost. Ett gott kvitto på att kroppen orkar en hel del utan så mycket uppladdning och det är också bra att träna på det ibland, att vänja kroppen att prestera även utan kolhydrater. Även om den oftast gör bättre ifrån sig med lite uppladdning i förråden :)
Det var i alla fall gott att pausa en stund och värma min gröt i micron som finns där, sippa på lite kaffe och ringa hem för att säga god morgon till familjen och stämma av hur planen för resten av dagen ser ut. Sen var det på det igen. Ville inte pausa för länge och spåren började bli lite moddigare. Ändå fortfarande bäst av alla gånger jag varit där. De har sänkt temperaturen till -4,5 istället för -2 som det var tidigare och den skillnaden gör mycket för hållbarheten när det är många åkare i spåren. 

Älskar mina nya vantar som min man köpte till mig i Kanada! Jag är så lättfrusen om händerna men nu behöver jag inte frysa även om det är kallare! Och Lekis avtagbara stavremmar är grymma!

Kurvorna är de som tar mest stryk i Skidome och i en kurva kom en man upp jämsides med mig och sa med ett leende "Ja då är det bara att börja om då." Och det är just lite så det är när spåren börjar bli uppkörda, man stannar upp, får på många ställen "gå" i svängen och så börja om på raksträckan som följer. Efter 30 varv, 31500 meter så kände jag mig nöjd. Hungern började göra sig påmind igen och jag längtade hem till familjen och frukost nummer 2 :) Lyxade till bilresan hem med en Nude...läskande och god!

30 januari 2016

En hagelstorm fick styra min arga runda..

Jag är inte arg och sur så ofta men på eftermiddagen idag kände jag mig plötsligt lite sur.... :) Vi hade en del ärenden att göra men tidsplanen sprack och öppettiderna var inte som jag trodde så ett par av de roliga ärendena fick bortprioriteras. Nåja, får tänka om, planera om morgondagen och sänka förväntningarna på vad som ska hinnas med helt enkelt. När mannen bänkade sig i soffan inför Frölunda-Djurgården så valde jag att dra på mig löparskorna, ge mig ut på en runda och springa bort det sura och arga. Det började mörkna och jag var tvungen att ta en bild när jag kom ner till havet och gatlampan spred sitt ljus samtidigt som havet låg mörkt där bakom. En ensam svan simmade invid en brygga och jag undrade vart dess partner var. Svanar är ju alltid par. Jag sprang  vidare och där, lite längre ut såg jag den andra svanen. Så bra, då var den inte ensam! Vad jag dock inte såg var det som syns på den övre bilden. 

Något var på väg in över havet och ungefär en kilometer in på min runda märkte jag det. Det blåste till och hagel började smattra mot marken. De smattrade även mot mina kinder och det gjorde riktigt ont! Jag sprang vidare men när jag kom på en ännu mer öppen plats med havet på min vänstra sida gick det inte att fortsätta. Det blåste kraftigt från sidan och hagelkornen piskade ännu hårdare i mitt ansikte. Jag vände om och fick ta en annan runda än jag tänkt. En cyklist vände också, det gick helt enkelt inte. Marken blev vit och efter en stund övergick haglet i snö. Ungefär i samma stund, efter att ha sprungit runt två kilometer kände jag hur kroppen slappnade av, mina steg touchade rytmiskt marken och det sura rann undan för undan av mig. En bekant känsla av välbehag infann sig, som alltid när jag springer. Alltså det är så oerhört gött att springa!!! Jag kunde inte springa så långt idag eftersom det snart var dags för middag så 7 km fick räcka. Mot slutet av rundan hade snön övergått i regn och jag  ökade sista kilometern vilket jag älskar. Jag älskar att känna att det finns mer att ge och att utnyttja det. Ge det lilla extra och avsluta starkt! En go känsla helt enkelt :)

26 januari 2016

Gött trött på söndagskvällen :)

Är Gött trött men ändå full av energi på samma gång! 

Det har varit en grym helg fylld av aktiviteter och den började med en tidig lördagsmorgon på Hamra golfbana. Jag smög upp innan familjen vaknade, åt min supergröt som jag kokar av havregryn med ett ägg i slutet av kokningen. På med chiafrön, en mosad banan, kanel och mjölk. Jag packade sedan ned kaffe och smörgås för lite energipåfyllning i spåret och gav mig av. Hamra ligger bara 13 km från oss så det går snabbt att köra dit. Det var riktigt fina spår och ett par minusgrader. 


    Havet :)



Jag stakade iväg i det fina föret och kilometerna flöt på. När jag höll högervarv blev hela slingan ca 8 km. Underbart efter att ha snurrat runt runt på 1 km spår i Skidome.
Efter en mil stannade jag för lite kaffe och smörgås och sen bar det av igen. Efter 2 mil var det dags att åka hem för att hinna duscha, äta och ladda om inför Icebug Winterrun som jag skulle springa kl 17 tillsammans med Jenny och Helena från Rootcamp. Jag skulle inviga mina nya Icebug löparskor och med 2 mil skidor i benen och nya skor visste jag redan innan att det inte skulle bli någon rekordmil. Men det viktigaste ett sånt här lopp är inte tiden utan det är att ha roligt. Och det hade vi! Jenny och jag tog bussen in till Liseberg där vi mötte upp Helena. 

Vi tände reflexerna vi hade på oss, för man skulle ha ljus och reflexer då budskapet var "Light up your city". Vi tjoade igång och kom överens om att vi springer i Rootcamp anda. Tillsammans och utomhus! Sagt och gjort, startskottet gick, eldar brann på sidorna när vi tillsammans med ca 2000 andra löpare sprang genom ett vintrigt Liseberg, småpratade med varandra och njöt. Det är alltid en häftig känsla med lopp, oavsett om det är ett stort eller litet lopp. Trampet av fötter från alla som springer, alla hejande människor vid sidan om och musiken som spelas längs banan. Loppet var två varv på en 5 km lång bana och gick lite inne på Liseberg och lite utanför. Vid en backe hade SEAT ett spurtpris för de som var snabbast upp för den ca 200 m långa backen men det var så trångt så det fanns inte en chans i världen att man ens skulle kunna försöka spurta upp där.
Det är en go känsla när man de sista kilometerna obehindrat springer och pratar med varandra medan andra runtomkring flåsar som blåsbälgar. Då vet man att den träning man ägnar sig åt gör nytta och ger resultat. Målet är ju inte att vinna utan att orka och må bra under loppet, och i vardagen över huvud taget. Det är därför jag gör allt det här jag gör, för att jag mår bra av det! Det ger mig energi, jag mår bra och jag har roligt :) Mina nya Icebug levererade och jag kände mig trygg på snön och på isfläckarna. De blir grymma både på traillöpning och Rootcamp under vintern och våren! 
Efter loppet bjöds det på Gulaschsoppa och öl. Jisses så gott det var. Jag är ingen öldrickare men den mellanölen måste jag säga smakade oerhört gott. När vi ätit och tjötat en stund kom stora sonen med flickvän och hämtade oss. Fantastiskt skönt att få skjuts hem, ta dusch nummer två för dagen och sedan få sätta sig vid dukat bord till middag nummer två som mannen förberett. 
Ja då blir väl söndagen vilodag då tänker ni, och så skulle man ju kunna tänka om det inte var för att vi bor i Göteborg! Vi är ju inte bortskämda med allt för mycket snö här och enligt väderleksrapporten är det töväder på gång. Så vilodag, det får bli en annan dag! Upp igen i morse innan familjen vaknat, återigen äta min boostade gröt och iväg. Idag var det dimmigt, grått och fuktigt.... 

Jag märkte direkt att spåren var blötare och för varje stund som gick blev det sämre och sämre i spåren. Nåja, det vet vi ju vid det här laget att det kan vara kassa förutsättningar även på Vasaloppet så jag gav inte upp. Pannbensträning är alltid nyttigt, och så teknikträning förstås....
Teknik, teknik, teknik....Jag försökte tänka på det vi fick lära oss på teknikkursen. Tyngdöverföring, rörliga höfter, distinkt stavisättning och släpp igenom staven hela vägen. Alltså, stakning och stakning med frånskjut funkar fint men den klassiska åkningen känns som jag krånglat till lite. Har liksom tappat "min" åkstil.... Efter 15 km vågade jag inte åka mer med risk för att förstöra skidorna eftersom mer och mer gräs och jord fläckvis kom fram i spåren. När jag kom hem blev det frukost nummer två samtidigt som vi tittade på Vinterstudion  med längdskidor i klassisk stil. Perfekt! Nu kunde jag stilstudera proffsen! Men....proffsen åker ju sådär som jag tänker att jag åkte förut. Innan jag började krångla med tekniken. Jag menar inte att jag åkte lika bra som proffsen men jag har kämpat nu för att inte lyfta skidan så mycket där bak, men de lyfter ju ganska mycket i bakåtkicken. Jag har hittat ett par bra klipp på Youtube som jag ska stilstudera lite mer. Det gäller ju att ha så energisparande teknik som möjligt när man ska åka långt. 



Efter söndagens runda var jag oerhört hungrig och det var gött att komma hem lagom till familjen skulle äta en sen frukost. Resten av dagen fylldes med fotboll för lillkillen, matlagning, middag ich familjemys. Och några maskiner tvätt förstås :)

21 januari 2016

-12 och snö, en baggis för Rootcamp:)

Onsdsg kväll och termometern visar på -12 grader när jag ger mig av och i Göteborgs fuktiga klimat är det kallt! 

Det är dags för mig och Jenny att hålla prova på pass för Rootcamp som drar igång camp #1 nästa vecka och jag tänker att det kanske inte kommer så många i den här kylan. Min kollega Jack som bor nära ska haka på och han och Jenny kommer samtidigt förbi hos mig och vi joggar tillsammans till mötesplatsen vid Billdals Park. Det knarrar gott under skorna och det är helt underbart! När vi kommer fram står redan några och väntar och en efter en ansluter. Vi är till slut 16 stycken inklusive mig och Jenny som trotsar kylan och kör 400 styrkerepetioner med burpees, armhävningar, mountainclimp, grodhopp mm mm plus intervaller. 

SÅ imponerad att så många kom och jag hoppas vi får se flera av de som testade när vi drar igång camp #1 på onsdag nästa vecka. Att komma hem efter ett gott träningspass ute i friska luften är underbart! En varm dusch, något att äta och hettande kinder! I love it :)
www.rootcamp.se

20 januari 2016

Alltså jösses!! Min nya kompis på New Body Holmen!

Den här kommer helt klart bli en favvis! Patrik och Malin har alltid något i bakfickan och i natt hade denna kommit på plats! Jag såg en bild på den på förmiddagen och när jag kom till gymmet laddad för intervaller på löpbandet kommer Patrik och drar iväg med mig. "Kom här! Du måste prova!" Han spänner fast remmen runt midjan och säger "Kör!" Jag klättrar försiktigt upp för stegen....vet inte vad jag ska vänta mig.... "Klättra högre upp," peppar Patrik. Jag klättrare högre upp och den snurrar fortare. Fokus, fokus, händer och fötter flyttar sig snabbare och snabbare. 10 sekunder...20 sekunder....30 sekunder....och puh....där var det stopp. Benen ville inte mer! Det sög rejält i benen och pulsen slog hårt, på bara 30 sekunder!!! Alltså förstår ni vilken kompis detta är?! Jag körde några 30 sekunders intervaller på Jacob innan jag gick ut till löpbandet och hann med några av de inplanerade fyrahundringarna. Redan på kvällen kände jag vaderna stelna till, hela benen och rumpan får bekänna färg! Känner redan efter en gång att jag kommer bli besviken om någon annan tagit honom när jag kommer. Jag är nykär och jag längtar redan tills jag får dejta Jacob igen! 

17 januari 2016

Kallt, soligt och riktig snö!!!

Äntligen fick skidorna känna på "riktig" snö! Som jag har längtat! Visst, än så länge inga grymmespår men riktig snö, frisk luft och dagsljus. Underbart!

Igår gick jag upp tidigt innan resten av familjen vaknat och körde iväg till Hindås skidklubb som en kollega till min man tipsade om. Det var bara jag och två bilar till där när det började ljusna så det var gött. Älskar när det är lugnt och stilla och inte hur mycket folk som helst. Jag frågade en av grabbarna om han varit där förut och det hade han varit. Han kunde berätta att det var konstsnöspåret som började där vid klubbstugan och några hundra meter längre fram kunde man svänga höger ut på ängen där det var natursnö. Det började med en ganska brant nedförsbacke....gillar inte det så där våldsamt mycket när man kör ner för en ny backe och inte vet hur den beter sig. Svängde gjorde dessutom också! Hua....Nåja, det gick bra. Jag stod på benen och precis som den där killen sa så kunde man svänga av några hundra meter längre fram vilket jag valde att göra. På ängen hittade jag spår på en slinga av ca 2 km. Jag körde runt runt där och sen tänkte jag att jag får kolla konstsnöspåret också. När jag kom på spåret var det nästan där man svängde av för att komma tillbaka till klubbstugan och det var bara nedför! Jättefin nerförsåkning i finfina spår! På ängen var det lätt uppför och lätt utför men mest plan mark. Gött att få ihop 12 km i alla fall med frost i flätorna och rosiga kinder.

I morse vaknade vi till den värsta kylan vi haft här på många år. -18!!!

Men solen sken och värmen steg så mitt på dagen gav jag mig av upp till Oxsjön, 3 km från oss. Jag hade kontakt med en kollega som var där och åkte som sa att det funkade. Jag parkerade bilen och promenerade den kilometer det är fram till sjön, spände på skidorna och stakade iväg. När man springer är det 2,5 km runt sjön och spåren gick längs kanten på sjön och ett varv blev nästan 2 km. Det var sladdriga spår och svårt att köra klassisk stil men det gick fint att staka så jag stakade på. Runt runt runt. På några ställen stack det upp lite vass så man fick ta det försiktigt men mestadels gick det bra. En pappa i ett gäng familjer som satt och fikade vid sjön sa: "Vilka fräcka skidor du har! Jättefina!" 
"Tack!!!" utbrast jag glatt och stakade vidare. 
Visst, inga superspår men det var soligt, friskt och alldeles underbart och 11 km stakträning på natursnö är inte fy skam :)


14 januari 2016

Grymma och mumsiga energibars :)

Jag har provat några varianter utan att bli riktigt nöjd men den här gången var det en riktigt bra variant jag dök på. Jag har hämtat grunden från kocken Fredrik Nyléns recept och sedan ändrat lite i ingredienserna. 

Ingredienser
Ca 250 g torkade frukter och bär. Jag använde dadlar, aprikoser och russin.
1,5 dl kokande vatten
1 dl rapsolja 
Ca 50 g hackade cashewnötter 
Ca 200 g havregryn                                   Ca 1 dl kokos

Jag skriver ca för man kan ju ha i mer av nåt och mindre av nåt annat om man så önskar. Jag kommer nästa gång även att blanda i chiafrön och vill också testa med lite fin kakao eller någon bra mörk choklad. 

Hur som helst, skär den torkade frukten och bären i småbitar och häll över det kokande vattnet över frukt och bärblandningen. Mosa lite med en gaffel innan du ställer den att vila några timmar eller över natten.

Mixa med stavmixer tills det blir slätt och lägg det sedan i en kastrull där det får koka upp med oljan tills det blandats väl. 

Ta av kastrullen från värmen och blanda i nötter, havregryn och kokos. 


Fördela smeten i en form, ca 20 x 15 cm, funkar fint även med större form eftersom smeten är fast så den inte flyter ut. Platta till smeten så det blir slätt och grädda ca 20 min i 180 grader.

Direkt den kommer ut, skär upp den i valfri storlek och låt den svalna i formen. 

De ska hålla ca 2 veckor i kylen i försluten burk och de kan även frysas! 

När jag bjöd på dessa på Rootcamp Academy mumlades och funderades det..."Mmm....hmm...kanel...? Äpple...?" 

Näe....jag har varken äpple eller kanel i :)

"Äppelpaj, men det smakar ju äppelpaj!" utbrast de. Och det får man ju ta som ett gott betyg, vem gillar inte äppelpaj liksom :)


13 januari 2016

-4, "lite" kyligt och mörkt...

.....men vad gör väl det? På med flera lager kläder, varma handskar, reflexväst och så pannlampa i beredskap om vi hamnar på otrafikerade gator och skogsstigar.  

Rootcamp, känn på den! "Back to the roots" liksom :) 1 camp är sex veckor, man kör 2 gånger per vecka och vi är ute i alla väder, året om! "Men det klarar nog inte jag...." kanske du tänker. Joho då, om du kan springa i lugnt tempo i ca 10 min, ja då kan du vara med. Det SKA vara lite jobbigt, det är ju därför vi gör det! För att bli starkare, piggare, friskare! Men....vi ska ha roligt på vägen och vi ska inte skada oss. Därför är Rootcamp SÅ bra! Alla kan köra efter sin förmåga och vi står inte över er med en barsk röst. Men....vi hejar på, peppar och kanske om vi känner att ni är mottagliga för det så provocerar vi fram det där lilla extra som gör att du efteråt känner "Tusan så grym jag är som klarade det där!" Tillsammans är kul, tillsammans blir vi också starkare. Idag var det extrapass, bara för att Jenny längtade efter gruppen :)

Onsdag nästa vecka, den 20:e kl 19-20 kör vi prova på. Kom vet jag, och ta med en kompis eller varför inte mannen eller frun. I gruppen finns både män och kvinnor i blandade åldrar. Vi samlas vid grusparkeringen i kurvan vid Billdalsvallen/Billdals park.
Idag var vi ett gott gäng som sprang lite, körde armhävningar mot staketet vid hästhagarna, magövningar och parövningar vid det ikväll så stilla havet. Det var kallt, men vi var varma och nu när jag kommit hem och tagit en varm dusch och lite att äta så hettar kinderna så där gött som de bara gör efter utomhusaktiviteter! 

06 januari 2016

Mysteriet är löst..,

Det är början av januari, det är kallt men fortfarande ingen snö här i Göteborg. Min granne och väninna är sugen på att köpa rullskidor och jag erbjöd att hon kunde prova mina först för att känna lite på det. Solen sken från en klarblå himmel och även om det var 8 minus, vilket faktiskt är riktigt kallt här i den fuktiga luften så var det fantastiskt härligt ute. 

Vi gick 4 min hemifrån ner på banvallen där det är plan mark och alldeles underbart vackert! Jag tröttnar aldrig på den här vyn, just när man kommer ner och havet öppnar sig framför en. Vet inte hur många bilder jag har just här :)

Nåja, på med skidorna och staka på. Nu hade jag sedan sist bytt trugorna till särskilda rullskidetrugor på mina gamla stavar. 

Såg dock ingen skillnad på själva spetsen och kände heller ingen skillnad. Rasp, rasp blev det hela tiden vid stavisättningen. Ett par män kom åkande och hejade glatt där vi stod och det sa tick, tick i varje stavisättning för dem. Vad är problemet?! Sätter jag i staven för löst? Min väninna satte på sig skidorna och det blev samma sak för henne. När vi står där får vi plötsligt samma tanke. Hon börjar säga det jag just började tänka "Sitter de åt fel håll?"
Jag vände staven och provade. Tick, tick, tick.....haha, jösses vilken skillnad! Nu hände ju nåt! Det märkliga är att det raspade lika mycket innan jag bytte trugorna så min fundering är om de satt fel från början och att vi sedan satte dessa åt fel håll när vi satte dem så som de gamla satt.... 

Hur som helst, oavsett vilket så är jag lycklig! Nu är koden knäckt och jag kommer att kunna utnyttja mina rullskidor! Det kändes roligt och när jag stakade iväg en bit kunde jag dessutom känna att jag fick upp pulsen. Göööött!!! Det blev dock inte så lång åkning för vi hade andra saker inplanerade och detta var bara test, plus att händerna blev verkligen iskalla i den kylan. För att åka när det är så kallt gäller det att sätta fart och få upp värmen direkt. Jag stakade hem, värmde loss och vred om trugorna och nästa gång kommer det att gå galant :)



01 januari 2016

2016 - Jag vill inte ge något Nyårslöfte....jag väljer...

.....istället att tänka mål och att fortsätta ha en positiv inställning till livet. För hur många nyårslöften har inte gjorts och sedan brutits...? 

Jag tror det är viktigt att fundera på vad man vill uppnå i ett mer långsiktigt perspektiv. Handlar det om en roligare arbetsvardag? Handlar det om träning och att ta hand om sig själv? Handlar det om att vara mer närvarande för sina nära och kära?

Jag avslutade 2015 med något jag älskar! Att springa, och att umgås med min familj och med fina vänner! Jag och Anna tog bilen in till stan och sprang medan männen började med förberedelser för kvällen:) Sylvesterloppet bjöd på lite blåsigt och kallt väder, men vad kan man förvänta sig den 31 december? Det var ett trevligt lopp trots att jag var trött och stum i benen från tisdagens skidåkning och Cagefit pass så att det samtidigt var lite tungt. Jag brukar nästan alltid ha mer att ge sista kilometern eller två på mina träningsrundor och även på lopp, men nu var det stopp. Jag kunde bara fortsätta i samma tempo som jag hållit hela loppet och sprang in på 53.05. Nåja, som sagt, det var trevligt och det var ett gött sätt att avsluta året med en medalj tillsammans med en vän. Motivet Svettekörka är för den delen Göteborgs nya bastu :)

Efter loppet åkte vi hem. Lite att äta, duscha och så svida om till finare kläder för att sedan gå upp till våra vänner. Där åt och drack vi gott, gick ut i grannskapet vid midnatt för att se på fyrverkerier och önskade varandra ett Gott Nytt 2016! 

Klockan blev mycket men då vi alla är väldigt måttliga med alkoholen så mår vi finfint idag! Jag fick även en fin frisyr av lilla Elvira 3 år :)

Mina mål för 2016 kommer att vara:

Fortsätta älska och uppskatta min familj och ha gemensamma mål och beslut kring vår tillvaro och våra intressen. Lyssna på varandra och stötta varandra i vad vi vill göra och uppnå. 

Fortsätta träna för att jag mår så himla bra av det, får energi och tycker dessutom att det är roligt. Jag kommer även ha som mål att förbättra mig, för det är sån jag är. Jag vill bli bättre och utvecklas. Att inspirera andra till att känna om inte samma som mig så i alla fall lite av det jag känner. 

Utvecklas i arbetslivet. Jag måste utvecklas för att tillföra mest för både mig själv, min arbetsgivare och för kunder. Mitt mål 2016 är att trots att jag har det bra och trivs med det jag gör fortsätta söka den del som jag just nu saknar. Utveckling! 

Slutföra En Svensk Klassiker. Engelbrektsloppet och/eller Vasaloppet ska ge mig min första Klassikermedalj! 

Öka min rörlighet genom yoga, det kommer att gynna både min idrottsliga tillvaro och vardagen i sig. 

Rensa bort saker omkring mig. Organisera upp de delar av hemmet som inte är färdiga för att slippa lägga energi på att leta efter saker eller känna frustration över att det är rörigt på vissa ställen. Nu ska sakerna ut! Och jag har redan börjat :)

Mitt mål är också att fortsätta vara en obotlig optimist som vägrar ge upp hoppet om att världen är vacker!

Gott Nytt 2016 mina vänner!