Att dra ut på en mil i värmen medan.....

.......reggaetonerna av Job 2 do "No war" strömmar ut från högtalarna i baren strax bredvid vår bungalow är en go känsla! 

http://m.youtube.com/watch?v=asjNurKGx0Y

Det är varmt, det är fuktigt, men det är heeeelt underbart! Jag njuter av varje steg och tar in allt runt omkring mig. Jag viker av bort från strandgatan som kantas av bungalows och små turistbutiker och är genast inne i lokalbefolkningens värld. Återigen slås jag av tanken på hur mycket jag älskar Koh Lanta! Den sköna mixen av muslimer och rastakultur är unik. På Koh Lanta bor sedan runt 100-år tillbaka havs-zigenare, Thai-muslimer och Thai-kineser och alla har alltid samsats med varandra. Det är på många ställen muslimer som äger stället och buddhister som driver baren. I år bor vi på Lanta Paragon, ett ställe helt i vår smak! Strandnära, laid back, go och rolig personal, fräscha bungalows och ett fantastiskt kök! Riktigt riktigt bra mat! Personalen som nästan alla tillhör familjen bor precis bredvid och barnen springer fritt. Alvin leker med två av pojkarna och fast dom inte förstår varandras språk kommunicerar dom på sitt vis och har hur roligt som helst. Plockar snäckor, åker på vågorna vid strandkanten, spelar fotboll, fiskar bläckfisk mm.

Kilometer efter kilometer passerar på min runda och jag tänker knappt på att jag springer. Det prasslar till i träden och när jag tittar upp sitter ett par nyfikna små apor och kikar ner på mig :-)

(Bilden tagen vid en moppetur)

Jag passerar en man som sköter om sin babyelefant, byns skola där barnen spelar fotboll och många hus där de små barnen leker utanför, så nära vägen så man förstår inte hur de vågar ha det så! Men dom är mycket coolare med barnen här än vad vi är. Men för den sakens skull betyder det inte att dom inte bryr sig om eller älskar sina barn. Däremot lär sig barnen sina egna begränsningar och vart gränserna går. Utanför ett av husen sitter en mamma med sina två barn och dom vinkar glatt till mig och ler. Jag får många uppmuntrande leenden och tummen upp efter vägen och återigen påminns jag om vänligheten som präglar ön! 

Jag får energi varje gång och springer leende vidare. 

Verlligen älskar närheten till lokalbefolkningen! 

Det är rejält varmt idag, runt 33 grader när jag sticker ut så jag är glad att jag har vatten med mig. Två korta stopp för att dricka måste jag göra då jag känner hur det liksom sticker i kroppen, ett tecken på att kroppen behöver vätska. Alla vägarna runt omkring bjuder på många stigningar och utförslöp och väldigt få sträckor med plan mark. 

Backarna kommer tätt och det blir riktigt bra backträning. Tidigare under semestern har jag varit ute på 7-8 km rundor men nu bestämde jag mig redan innan att milen skulle avverkas trots värmen. Och då blev det så! Tillbaka igen var jag obeskrivligt svettig och SÅ lycklig!