2 mil landade första passet på. Lika bra när man ändå var där! Vid vintern alltså, där snön finns! 
Regnet öste ner när jag körde ut från Göteborg. Jag hade tagit ledigt från jobbet idag och tänkte att nu måste jag passa på att få ett par mil i benen. Vasaloppet närmar sig galet fort och nu är det bara sex veckor kvar! Eftersom detta var mitt första pass på skidor på närmare 1 år är det verkligen läge att sätta fart nu!
Jag är SÅ glad att jag hittade vintern vid Borås skidstadion i Brämhult. Visst finns det spår i och strax utanför Göteborg också, men då är snö och minusgrader en förutsättning. Inte som nu 4,5 plusgrader och spöregn!
När jag passerat Landvetter blev regnet mer och mer till snö och när jag kom fram snöade det ymnigt och var vitt och härligt!
Jag tog upp mobilen och knäppte en bild. Då kom en go farbror fram och sa "Kom ska jag ta så du får vara med också!" Sagt och gjort, så fick det bli.
En annan go farbror kom och frågade vart jag kom ifrån eftersom jag fotade snön! "Från Göteborg" svarade jag. "Jag kan tänka mig det" sa han då. "Fast....jag är från Dalarna från början" skyndade jag mig att säga "så jag är van vid snö" :-)
De goa gubbarna gjorde mig sällskap in i huset där man betalade för sin runda och jag förstod snabbt att dom hörde hemma där. Dom hjälpte mig tillrätta vid kortautomaten där man kunde köpa dagkort för 80:- eller årskort för 800:-. Kändes dock som ett dagkort var lagom att börja med.
Sen visade dom mig på en karta hur banan gick och det var spårat med dubbelspår i 2 km av de 4 som annars är tillgängliga. Jag tackade för hjälpen, gick till bilen och tog av mig jackan, drog på skidskorna, (japp, så heter det nu för tiden:-) och skidor och drog iväg. Innan jag kommit till rätta med allt var jag väldigt kall om händerna och övervägde att värma dom först. Men jag kom på att så kan jag ju inte göra. Jag kanske är genomfrusen innan starten på Vasaloppet också så det är lika bra att vänja sig! Efter sisådär 3 km var jag varm och händerna frös inte längre! Snön fortsatte att falla och så kan det ju också vara under det stora loppet! Jag hade ett par sportglasögon men upptäckte att dom var inte optimala för skidåkning utan snarare cykling kanske! Efter några kilometer hade dom immat igen och gick inte att få rätsida på. Då vet jag det! Investering av glasögon under veckan som kommer alltså!
Spåren var fina, men jag körde på förra årets tejpvalla och jag hade både bakhalt och dåligt glid. Finns den kombon tro...??!! Ja det gjorde den uppenbarligen.....Efter 14 km stannade jag och drog på lite blå valla och tyckte att det blev något bättre i alla fall så jag borde nog ha smetat på lite mer!
Det var mycket upp och ner så det var saxa småspringandes uppför som gällde och tungan rätt i mun nerför. Vid ett tillfälle kom en av de goa gubbarna åkande och jag släppte förbi honom eftersom det kom en nerförsbacke med sväng. "Jag har inte åkt så mycket och nerför med sväng är lite läskigt så jag släpper förbi dig" sa jag. "Vad har du för bindningar?" frågade han medan han körde förbi mig. "Öööhh....bindningar? Såna här" sa jag och lyfte upp ena foten. "Vad väger du?" frågade han medan han fortsatte åka. "Eeehh...väger...typ 55..." "Då är dom för hårda för dig" sa han och susade ner för backen.
För hårda...? Vaddå för hårda? Vad menade han med det? Vad betyder det? Frågorna dröjde sig kvar hos mig och jag bestämde mig för att jag måste fråga honom. Såg dock inte till honom mer varken i spåret eller när jag var klar. Så nu får jag försöka hitta någon annan skidkunnig person att fråga....
Grymt bra ändå att ett par av nerförsbackarna hade sväng. Åker ju slalom men nerför på längdskidor med sväng är läskigt som tusan:-) 10 varv åkte jag detta 2 km långa spår och jag klarade faktiskt backarna och svängarna galant, men sista varvet precis när jag tänkte "Ska jag klara det sista varvet också" så smack! Där låg jag och sprattlade i snön. Inget som gjorde ont, inget som såg så där jätteroligt ut tror jag utan ett ganska harmlöst fall. Puh....upp igen och kämpa sista kilometern och 20 km kan läggas in i träningsdagboken! Gött!
Hur känns kroppen efter detta då? Tja, riktigt bra faktiskt. Jag kan konstatera att flåset finns där, musklerna är okej med förbättringspotential, framför allt på armar och rygg och lederna behöver vänja sig. Mina tunna handleder blev stela och vänster armbåge gjorde lite ont. Förmodligen av allt klättrande i uppförsbackarna. Men så kan ju Vasaloppet se ut också! Bara på det igen nästa helg :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar