.......nu känns det som det börjar bli ordning igen! 
Jag funderade varför jag kände mig så trött och sliten och kom sedan på att jag lämnade ju blod för några veckor sedan.
Det är ju inte så konstigt då att det tar sin tid att fylla på järnförrådet igen. Jag får komma ihåg det att det tar ca 2 veckor för mig att inte vara påverkad träningsmässigt av det.
Idag tänkte jag långt och långsamt och så tänkte jag terräng och löpstyrka.
Maxa allt i ett pass liksom.... Så när Lucas kom hem efter en morgon med havsöringfiske tillsammans med de andra "fiskegubbarna" (nej det blev ingen tillräckligt stor för att äta idag:-) så gav jag mig av upp mot Oxsjön.
Jag hade en ryggsäck med vatten, en energibar och en banan med mig och det var en befrielse att få lämna den i skogen när jag sprungit ca 3 km som det är upp till sjön. Kan tänka mig att det är en vanesak att springa med ryggsäck, men......jag är inte van:-)
Det är 2,5 cm kuperad terräng runt varje sjö och en bit mellan sjöarna med rejält kuperad terräng även där.
Med tranportlöpning upp som också bjuder på en go uppförsbacke och två varv runt varje sjö landade jag på lite mer än 21 km härligt utmanande löpning med många stigningar.
Vid drygt 21 km blev det paus med vatten, en energibar och lite styrketräning. Det fina med löpning och styrka är ju att det kan göras vart som helst:-)
Fick lite ny energi i benen efter det, satte på mig ryggsäcken och joggade hemåt. Höll ett tempo i snitt 6.15/km vilket var nästan vad träningsprogrammet sa. Programmet sa 6.20/km på detta långpass och jag kan väl tänka mig att det inte var tänkt som ett så kuperat långpass. Men nu blev det så, och gött var det:-)
Redan i fredags kändes allt så mycket bättre! Eftersom jag planerat att springa hem från jobbet så var det egentligen inte tanken att jag skulle träna på lunchen på fredagen. Men hur kan man låta bli att gå dit och springa några kilometer för en god sak?!
5 km blev det för Barncancerfonden:-)
När arbetsdagen var slut snörade jag på mig mina nya Saucony och drog iväg hemåt. Hade ju tänkt springa in dom lugnare men samtidigt är det bara 7 veckor kvar till Stockholm Marathon nu så jag kände att det får bära eller brista. Jag får lyssna på kroppen tänkte jag och får jag minsta ont någonstans för att det är nya skor får jag ta bussen hem.
Men det höll! Och det höll oerhört bra! Skorna kändes fantastiska!!! Så lätta att det kändes som att jag flög fram :-)
16,5 km i 5.30 tempo med pigga ben hela vägen där jag hade mycket mer kvar att ge får jag se som ett bra pass en fredagkväll. 
Det enda som grusade min runda hem var rödlöken i lunchsalladen som tvingade mig att stå stilla ett par gånger så magen fick lugna sig lite innan jag sprang vidare :-) Det är vanskligt det där med kosten, någon liten sak fel så kan det sätta käppar i hjulet. Nu var det ju bara en träningsrunda men jag vet att jag inte ska äta rödlök på en tävlingsdag i alla fall. Haha:-)
Den här helgen har dom nya skorna fått bära mig 41 km och de har verkligen fått godkänt! Inga blödande tår när jag kommit hem och inte ont någon annanstans heller! 2 nummer för stora skor var lösningen, det finns plats att svälla i dom samtidigt som dom sitter grymt bra på foten!
Lycklig!!! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar