Denna gången är dock inte riktigt lik de andra för redan nu finns det saker att se fram emot, saker som motiverar och håller träningsandan uppe:-)
Tränat har jag visserligen inte gjort sedan i lördags utan jag har tagit denna veckan som en välbehövlig vilovecka.
Det är 44 trappsteg upp till kontoret och på måndagen var det tunga steg upp och stapplande steg ner. Men redan på tisdagen kändes det lättare, då kunde jag småspringa ner för trapporna och det blev lättare och lättare uppför för varje dag. En bra måttstock på återhämtningen:-)
Jag är fortfarande lite trött i musklerna men i morgon ska jag ändå ta mig över fyra ryggar i Skatås, 12,6 km i "Salomon Trail Tour".
Det är oerhört kuperat och jag kommer garanterat att även i morgon vara seg i benen och får ta det lite som ett återhämtningspass, men jag ska göra det med goa Tina så det blir jätteroligt!
Jag är sugen på att springa nu! Trodde inte man skulle vara det så snabbt efter en mara, men på något sätt blev jag mer taggad än efter halvmarorna.
Jag vill förbättra! Jag vill köra mina distanspass rätt och och även längre. Tidigare har jag som längst sprungit 30 km och det bara två gånger innan marathon. Självklart vet ju inte kroppen då hur den ska göra när 30 km passerat. Musklerna är tomma och krampen kryper på. Nu vill jag ut längre! Jag vill vänja kroppen att vara igång i fyra timmar! Minst!! På mitt nästa marathon ska jag ha fyra timmar som mål och med rätt träning kommer det att gå! Med en mara i ryggen vågar jag nu sätta ett tidsmål! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar